Internet har funnits i straxt över tjugofem år och har redan hunnit bli en större del av både arbetsliv och fritid. Digitaliseringen omfattar snart sagt varje hörn av tillvaron. 

Chip, cookies, spyware, kameror, mikrofoner, kylskåp, telefoner och andra vardagliga prylar samlar alla in gigantiska mängder data. Utan vår vetskap. 



Med information – så kallade metadata – om var och när och till vem vi ringer och mejlar eller vilka ämnen vi googlar lämnar vi ett spår efter oss.  Det är vår digitala skugga. 

När vi rör oss genom stadens gator och torg, på bussar och tåg, eller kör vår egen bil samlar sensorer ständigt in data om våra beteenden och rutiner. Det mesta och de flesta går att spåra upp, på gott och ont. Andra data om oss själva bjuder vi frivilligt på i kommentarsfält och på sociala medier.

Mängden data som samlas in växer dramatiskt, och sammanslagna blir alla data till Big Data. Big Data är den nya hårdvalutan som köps och säljs mellan företag och till offentliga aktörer. I takt med digitaliseringen blir Big Data allt viktigare som beslutsunderlag för reklam, samhällsservice och politiska kampanjer. Och budskapen skräddarsys för att passa var och ens digitala identitet.

Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Vi har alla ett val. Hur mycket vill vi egentligen att data ska styra? När vi väljer appar eller elektronik gör vi ett personligt val som i sin förlängning också handlar om vilket framtida samhälle vi får.

Vi har inte svaret. Här ställer vi bara några av frågorna om det digitalas makt.